Uppsala kulturnatt

Vännen E och jag var på Uppsalas kulturnatt igår. Vi delade programmet mellan oss så att bägge kunde hinna med lite av vad vi ville se. Till mina programpunkter hörde en konsert där Einars orkester spelade 30-40-talslåtar. Det hela var smått fantastiskt. Orkestern i fråga var en studiecirkelskonstruktion, konserten var i IOGT:s lokaler. Och man kan nog säga att medelåldern steg lite över den ärevördiga ålder jag och vännen E uppstigit till, även om man lade ihop våra åldrar tillsammans.

Men stämningen var uppsluppen. Framför scenen hade utrymme lämnats så man kunde dansa om man så ville. Och som de dansade. Varje par hade sin speciella stil. En del var väldigt bra och kunde sväva ut i flera danser medan andra körde på de säkra valskorten. När en hambo letade sig fram virvlade paren runt och sparkade käckt åt höger och vänster. Där satt jag invid väggen och tänkte att samtidsmusiken ändå saknar något som den gamla schlagern hade.

Rätt vad det var steg en tjusigt klädd ung man in. Han hade kostym, slipover och slips. Dessutom hade han hatt, och när han satte sig med ena benet över det andra satte han hatten på övre benets knä. Går man på konsert med så eleganta individer då är man nog helt rätt. Då har man hajjat biffen.